| Kubikcentimeter (cm³) | Kubikmillimeter (mm³) |
|---|---|
| 1 Kubikcentimeter | 1000 mm³ |
| 2 Kubikcentimeter | 2000 mm³ |
| 3 Kubikcentimeter | 3000 mm³ |
| 4 Kubikcentimeter | 4000 mm³ |
| 5 Kubikcentimeter | 5000 mm³ |
| 10 Kubikcentimeter | 10000 mm³ |
| 20 Kubikcentimeter | 20000 mm³ |
| 25 Kubikcentimeter | 25000 mm³ |
| 50 Kubikcentimeter | 50000 mm³ |
| 100 Kubikcentimeter | 100000 mm³ |
| Referens | Kubikcentimeter (cm³) | Kubikmillimeter (mm³) |
|---|---|---|
| A teaspoon | 5 cm³ | 5000 mm³ |
| A can of soft drink | 330 cm³ | 330000 mm³ |
| A wine bottle | 750 cm³ | 750000 mm³ |
| A bathtub | 150000 cm³ | 150000000 mm³ |
| An Olympic swimming pool | 2.5 × 109 cm³ | 2.5 × 1012 mm³ |
Kubikcentimetern är en volymenhet på en miljondels kubikmeter, skriven cm³ och ofta förkortad cc. Den är volymen hos en kub med en centimeters kant, och sedan litern omdefinierades 1964 är den exakt en milliliter. De två namnen betecknar samma storhet men hör till olika yrken och kan inte bytas ut i varje sammanhang.
Motorerna är dess mest synliga hemvist. Slagvolymen hos motorcyklar och små motorer anges i kubikcentimeter, så att en 125, en 600 och en litermaskin får namn efter cylindrarnas svepta volym. Körkortsklasser i stora delar av världen dras på samma skala, med en gräns på 125 cc för nybörjare i många europeiska länder, vilket gör enheten till en rättslig gräns och inte bara en beskrivning.
Bilmotorer går över till liter kring tusen kubikcentimeter, enbart för läsbarhetens skull, så att en motor på 1998 cc marknadsförs som en tvålitersmotor. Amerikansk praxis använde kubiktum för samma syfte långt in på 1980-talet, och omräkningen är värd att kunna: 1000 kubikcentimeter är 61 kubiktum, så en motor på 350 kubiktum är 5,7 liter.
Medicinen har medvetet dragit sig ur förkortningen. Sprutor var förr graderade i cc och kliniker talade så, men ett handskrivet cc kan läsas som en enhetsbeteckning eller som två nollor, och organ för läkemedelssäkerhet placerar det numera på listor över förkortningar som inte bör användas. Anvisningen är att skriva mL i stället, även om storheten är densamma.
Materialläran behåller enheten för densiteten. Gram per kubikcentimeter är det normala sättet att ange hur tungt ett ämne är för sin storlek: vatten 1,00, aluminium 2,70, stål omkring 7,85, bly 11,34 och guld 19,3. De talen fastnar just därför att kubikcentimetern är liten nog för att vardagliga fasta ämnen ska hamna mellan ett och tjugo.
Modellering och tillverkning använder den för detaljvolym. Datorstödd konstruktion anger en komponents volym i kubikcentimeter, vilket omvandlas direkt till massa när en densitet valts och till materialkostnad i additiv tillverkning. Det är den naturliga enheten för allt som ryms i en hand.
En kubikcentimeter motsvarar 1 milliliter, 1000 kubikmillimeter, 0,000001 kubikmeter eller ungefär 0,061 kubiktum.
Kubikmillimetern är en volymenhet på en tusendels kubikcentimeter, skriven mm³. Den är volymen hos en kub med en millimeters kant och exakt en mikroliter. Vilket av de två namnen som används beror på om det mätta är ett fast ämne eller en vätska, och skillnaden är helt och hållet en fråga om yrkesvana.
Skärande bearbetning mäter sin produktivitet i den. Avverkningshastigheten hos en fräs eller en slipskiva anges i kubikmillimeter per minut, och det enda talet fångar vad maskin och verktyg förmår bättre än vad spindelvarvtal eller matning gör var för sig. Att jämföra två skärstrategier, två verktygsbeläggningar eller två maskiner innebär att jämföra hur många kubikmillimeter metall var och en förvandlar till spån per tidsenhet.
Additiv tillverkning vänder på samma mått. En skrivare med smält tråd lägger tio till tjugo kubikmillimeter i sekunden, en lasermaskin med pulverbädd betydligt mindre, och byggtiden följer direkt av detaljens volym delad med den hastigheten. Eftersom en komponents volym är exakt känd ur modellen är uppskattningen ovanligt tillförlitlig.
Nötnings- och hållbarhetsprov använder enheten för att beskriva förlust. En specifik nötningshastighet anges i kubikmillimeter borttaget per newton last och meter glidning, vilket gör material av mycket olika hårdhet jämförbara på en enda skala. Lagerlivslängd, bromsbeläggsprovning och utvärdering av ytskikt går alla ut på att räkna kubikmillimeter som inte längre finns.
Medicinsk bildgivning arbetar i samma storleksordning. Mikrodatortomografi av ben redovisar trabekelvolym och porositet i kubikmillimeter, tumörvolymer vid tidig bildgivning anges likadant, och voxelstorlekar i högupplösta undersökningar skrivs som delar av en enda. I varje fall är enheten liten nog att beskriva struktur och inte bara storlek.
Dess likhet med mikrolitern är värd att minnas när man rör sig mellan fält. En ingenjör som talar om en kubikmillimeter material och en biolog som talar om en mikroliter lösning menar samma storhet, och varje beräkning som blandar de två behöver ingen omräkningsfaktor alls.
En kubikmillimeter motsvarar 1 mikroliter, 0,001 kubikcentimeter, 0,000000001 kubikmeter eller ungefär 0,000061 kubiktum.