Omvandling från Centipascal till Kilopound per kvadrattum

Information om Centipascal (cPa)

Centipascalen är en tryckenhet på en hundradels pascal. Beteckningen är cPa. Den är en fullt giltig metrisk sammansättning som nästan ingen skriver, och att förstå varför den är oanvänd säger mer om hur tryck faktiskt antecknas än en lista över tillämpningar någonsin kunde.

Förstavelsen centi har en stor framgång bakom sig, centimetern, och den framgången kom av meterns mänskliga skala. En meter är för lång för en handbredd och en millimeter för kort, så centimetern fyllde en verklig lucka. Trycket har ingen jämförbar lucka. Pascalen är redan så liten att en ytterligare delning ger tal som inget instrument i vanligt bruk kan skilja ut.

En centipascal är hundradelen av trycket från ett pappersark på ett bord. Det är tryckskillnaden över en millimeter luft, eller ungefär vad ett sandkorn utövar utbrett över en nagel. Ingenting inom teknik, meteorologi eller byggnadspraktik behöver den finheten: täthetsprov körs vid femtio pascal, ventilation vid några hundra och vädret vid tiotusentals.

Där tryck mindre än en pascal verkligen räknas — akustiken och vakuumarbetet — hoppar bruket rakt till millipascalen och mikropascalen, eftersom de passar in i den tusenstegsstege som resten av mätsystemet använder. Ett ljudtryck på 20 millipascal skrivs så och inte som 2 centipascal, fastän de två är samma sak, därför att allt omkring det på sidan står i tusenstegsenheter.

Enheten är likväl väl definierad, och det är metersystemet som fungerar som det tänktes. Varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett cPa kan ändå tyda det på fläcken enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle kräva en tabell; ett utan dem kräver bara regeln.

Enstaka uppträdanden sker ändå. Äldre instrumenthandböcker använder den ibland, någon nationell standard nämner den i förbigående, och ett fåtal fackområden tar upp den lokalt när deras tal råkar hamna mellan ett och hundra i den enheten. En omvandlare måste kunna hantera den just för de fallen.

En centipascal motsvarar 0,01 pascal, 10 millipascal, 0,1 decipascal eller ungefär 0,00000145 pund per kvadrattum.

Information om Kilopound per kvadrattum (ksi)

Kilopundet per kvadrattum är en tryckenhet på tusen pund per kvadrattum, eller 6,895 megapascal. Beteckningen är ksi. Det är ingen tryckenhet i vardagligt bruk utan en spänningsenhet, och det är så amerikansk teknik anger hållfastheten hos konstruktionsmaterial.

Konstruktionsstål föreskrivs i den. Den kvalitet som länge kallats A36 flyter vid 36 kilopund per kvadrattum, och det bredflänsade stål som ersatte den som amerikansk norm flyter vid 50. Armeringsjärn av klass 60 flyter vid 60, och höghållfasta skruvar klassas vid 120 i drag. De talen är det amerikanska konstruktionsarbetets ordförråd på samma sätt som 355 och 500 är det i Europa.

Betongen använder samma skala nedåt. En vanlig konstruktionsblandning når fyra kilopund per kvadrattum i tryck vid tjugoåtta dygn, högpresterande blandningar åtta eller mer, och det föreskrivna talet står på ritningarna, i receptet och i provkroppsrapporten. Aluminiumlegeringar ligger däremellan, och en vanlig värmebehandlad kvalitet flyter vid omkring 35.

Brottmekaniken förlänger enheten i en ovanlig riktning. Brottseghet anges i kilopund per kvadrattum gånger kvadratroten ur en tum, ett sammansatt uttryck som ser underligt ut men är dimensionsriktigt, och det beskriver hur stor spricka ett material tål innan den löper. Den metriska motsvarigheten är megapascal gånger kvadratroten ur en meter, och att räkna om mellan dem kräver omsorg.

Dess förhållande till den metriska världen är i princip enkelt. Ett kilopund per kvadrattum är 6,895 megapascal, så ett stål på femtio ksi flyter vid 345 megapascal och ett järn på sextio ksi vid 414. Den som läser ritningar från båda traditionerna lär sig till slut den faktorn, eftersom de två systemen benämner samma stål med olika tal.

Namnet läses ibland fel. Ett kilopund är här tusen pund kraft, inte det kilopund massa som inom transport ibland kallas kip, och det tryck det benämner har inget att göra med någon vikt i en behållare. Att läsa ksi som en spänning och inte som en last röjer undan förvirringen.

Ett kilopund per kvadrattum motsvarar 1000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 megapascal, cirka 68,95 bar eller omkring 68 atmosfärer.