| Kalorier (cal) | Kilokalorier (kcal) |
|---|---|
| 1 Kalori | 0.001 kcal |
| 2 Kalorier | 0.002 kcal |
| 3 Kalorier | 0.003 kcal |
| 4 Kalorier | 0.004 kcal |
| 5 Kalorier | 0.005 kcal |
| 10 Kalorier | 0.01 kcal |
| 20 Kalorier | 0.02 kcal |
| 25 Kalorier | 0.025 kcal |
| 50 Kalorier | 0.05 kcal |
| 100 Kalorier | 0.1 kcal |
| Referens | Kalorier (cal) | Kilokalorier (kcal) |
|---|---|---|
| One food calorie (kcal) | 1000 cal | 1 kcal |
| An AA alkaline battery | 2390.06 cal | 2.39006 kcal |
| Daily adult food intake | 2000000 cal | 2000 kcal |
| One unit on an electricity bill | 860421 cal | 860.421 kcal |
| A lightning strike | 239005736 cal | 239006 kcal |
Kalorin är en energienhet som motsvarar 4,184 joule. Beteckningen är cal. Den definierades ursprungligen som den värme som behövs för att höja temperaturen hos ett gram vatten med en grad Celsius, och den är ingen SI-enhet, även om den lever kvar nästan överallt där mat och värme diskuteras.
Den ursprungliga definitionen var besvärlig eftersom svaret beror av starttemperaturen. Vatten kräver något mer värme för att stiga från 14,5 till 15,5 grader än från 19,5 till 20,5, och därför fanns flera konkurrerande kalorier: femtongraderskalorin, medelkalorin och kalorin i de internationella ångtabellerna, bland andra. Den termokemiska kalori som nu används definieras helt enkelt som exakt 4,184 joule, vilket kapar bandet till vatten helt och gör slut på tvetydigheten.
Den större förvirringen rör storleksordningen. Den kalori som står tryckt på livsmedelsförpackningar i USA är inte alls denna enhet utan kilokalorin, tusen gånger större, ibland skild genom ett stort C. Ett kex som anges innehålla sextio kalorier innehåller i själva verket sextiotusen av den enhet som beskrivs här. Bruket sitter djupt och lär inte ändras, så näringssiffror och fysikaliska siffror måste läsas i olika register.
Kemin behöll kalorin långt efter att fysiken gått vidare. Reaktionsentalpier, bindningsenergier och bildningsvärmen tabulerades i kilokalorier per mol under större delen av nittonhundratalet, och äldre litteratur liksom vissa nutida amerikanska läroböcker gör det alltjämt. Motsvarande SI-tal i kilojoule per mol är större med faktorn 4,184, och att läsa fel på vilket som avses ger fel som ser rimliga ut.
Näringsläran använder den eftersom människans energibalans råkar ligga på en bekväm skala i kilokalorier, med ett dagsbehov kring tvåtusen. I joule blir samma tal ungefär åtta och en halv miljon, vilket är riktigt men svårare att hantera i huvudet.
Luftkonditionering och kyla anges i vissa länder fortfarande i kilokalorier per timme, och bränslens värmevärden står i kalorier per gram i äldre tekniska tabeller.
En kalori motsvarar exakt 4,184 joule, 0,001 kilokalorier eller ungefär 0,00116 wattimmar.
Kilokalorin är en energienhet som motsvarar 1000 kalorier, eller exakt 4184 joule. Beteckningen är kcal. Det är den enhet i vilken livsmedels energi räknas nästan överallt i världen, vare sig märkningen säger det eller inte.
Namngivningen är en oreda som ingen velat rätta till. I USA och i stora delar av den engelskspråkiga världen trycker livsmedelsmärkning ordet kalori när kilokalori avses, ibland med versal för att markera skillnaden, en åtskillnad som inte överlever något talat samtal och få skrivna. Större delen av Europa undviker fällan genom att uttryckligen trycka kcal, oftast vid sidan av kilojoule.
Siffrorna på en förpackning fås inte genom att bränna maten. De kommer från Atwatersystemet från slutet av artonhundratalet, som ger makronäringsämnena fasta energivärden: fyra kilokalorier per gram protein och kolhydrat, nio per gram fett och sju per gram alkohol. Värdena är medeltal som bortser från hur mycket energi kroppen faktiskt tar upp, vilket varierar med tillagning, bearbetning och individ.
Människans behov ligger på en bekväm skala. En vuxen behöver ungefär 2000 till 2500 kilokalorier om dagen beroende på storlek och rörelse, en timmes promenad kostar omkring 250, och ett kilogram kroppsfett lagrar ungefär 7700. Från den sista siffran kommer det vanliga rådet att hålla ett underskott på 500 kilokalorier om dagen för att gå ner ett halvt kilo i veckan, även om kroppen anpassar sin förbrukning och den verkliga viktnedgången är långsammare än räkningen antyder.
Idrottsvetenskap och klinisk nutrition använder enheten med precision, i indirekt kalorimetri och vid beräkning av basalmetabolism. Foder, sjukhuskost och livsmedelstillverkning anger energitäthet i kilokalorier per hundra gram.
Äldre kemisk och teknisk litteratur använder kilokalorin för reaktionsentalpier och bränslens värmevärden, där den tävlar med kilojoulen och kräver noggrann läsning.
Träningssiffror i denna enhet överdrivs regelmässigt, och skälet är räkning snarare än ohederlighet. En maskin som anger 300 kilokalorier för en halvtimme räknar oftast bruttoförbrukningen, alltså även det kroppen skulle ha bränt sittande, så tillskottet som kan tillskrivas rörelsen är mindre. De tre huvudnäringsämnena skiljer sig dessutom skarpt: fett ger omkring 9 kilokalorier per gram mot 4 för protein och kolhydrat, och alkohol ligger emellan vid 7, vilket är varför en liten ändring av ett livsmedels fetthalt rubbar dess siffra så mycket. Att förstå dessa två punkter löser upp det mesta av den förvirring enheten vållar i vardagen.
En kilokalori motsvarar 1000 kalorier, 4184 joule eller ungefär 1,162 wattimmar.