| Atmosfärer (atm) | Centipascal (cPa) |
|---|---|
| 1 Atmosfär | 10132500 cPa |
| 2 Atmosfärer | 20265000 cPa |
| 3 Atmosfärer | 30397500 cPa |
| 4 Atmosfärer | 40530000 cPa |
| 5 Atmosfärer | 50662500 cPa |
| 10 Atmosfärer | 101325000 cPa |
| 20 Atmosfärer | 202650000 cPa |
| 25 Atmosfärer | 253312500 cPa |
| 50 Atmosfärer | 506625000 cPa |
| 100 Atmosfärer | 1013250000 cPa |
| Referens | Atmosfärer (atm) | Centipascal (cPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1 atm | 10132500 cPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.157908 atm | 1600000 cPa |
| A car tyre | 2.17123 atm | 22000000 cPa |
| A racing bicycle tyre | 5.92154 atm | 60000000 cPa |
Atmosfären är en tryckenhet definierad som exakt 101 325 pascal. Beteckningen är atm. Den är ingen mätning av luften på någon bestämd plats eller stund utan ett fast referensvärde, valt 1954 av Generalkonferensen för mått och vikt för att ligga nära medeltrycket vid havsytan på tempererade breddgrader.
Dess nytta är att den gör trycket till ett förhållande. Att säga att ett kärl håller gas vid sex atmosfärer säger genast att trycket inuti är sex gånger det utanför, och det är det faktum som avgör om ett kärl brister, hur mycket gas det rymmer och hur fort det töms. Ingen annan tryckenhet bär den innebörden i själva talet.
Kemin byggde sitt tidiga ramverk på den. Gaslagarna skrevs med tryck i atmosfärer, gaskonstanten hade ett värde skräddarsytt för liter och atmosfärer, och normalbetingelser för att tabellera termodynamiska data bestämdes vid en atmosfär. År 1982 ändrade Internationella unionen för ren och tillämpad kemi standardtillståndet till exakt en bar, så moderna tabeller använder bar och äldre atmosfärer, och den skillnaden på 1,3 procent spelar roll i noggrant arbete.
Dykning och tryckkammarmedicin räknar alltjämt i den. Trycket under vatten beskrivs i absoluta atmosfärer, där den som dyker på trettio meter utsätts för omkring fyra, och hyperbar syrgasbehandling ges vid två till tre absoluta atmosfärer i en tät kammare. Eftersom både gasvolymen och kroppens upptag av gas skalar med det absoluta trycket gör enheten här ett verkligt fysiologiskt arbete och rapporterar inte bara en avläsning.
Atmosfären fastställer dessutom de gamla kvicksilverskalorna. En atmosfär är per definition exakt 760 millimeter kvicksilver, och det binder torren och millimetern kvicksilver till metersystemet; den är också 29,92 tum kvicksilver, den inställning en amerikansk flygare ställer in som standard på höjdmätaren.
En besläktad enhet, den tekniska atmosfären om en kilogramkraft per kvadratcentimeter, ligger nära men är inte lika, vid 98 066,5 pascal. Handlingar från Japan, Korea och Östeuropa använder den ibland, och att ta den ena för den andra ger ett fel på omkring tre procent.
En atmosfär motsvarar 101 325 pascal, 1,01325 bar, 760 millimeter kvicksilver eller ungefär 14,696 pund per kvadrattum.
Centipascalen är en tryckenhet på en hundradels pascal. Beteckningen är cPa. Den är en fullt giltig metrisk sammansättning som nästan ingen skriver, och att förstå varför den är oanvänd säger mer om hur tryck faktiskt antecknas än en lista över tillämpningar någonsin kunde.
Förstavelsen centi har en stor framgång bakom sig, centimetern, och den framgången kom av meterns mänskliga skala. En meter är för lång för en handbredd och en millimeter för kort, så centimetern fyllde en verklig lucka. Trycket har ingen jämförbar lucka. Pascalen är redan så liten att en ytterligare delning ger tal som inget instrument i vanligt bruk kan skilja ut.
En centipascal är hundradelen av trycket från ett pappersark på ett bord. Det är tryckskillnaden över en millimeter luft, eller ungefär vad ett sandkorn utövar utbrett över en nagel. Ingenting inom teknik, meteorologi eller byggnadspraktik behöver den finheten: täthetsprov körs vid femtio pascal, ventilation vid några hundra och vädret vid tiotusentals.
Där tryck mindre än en pascal verkligen räknas — akustiken och vakuumarbetet — hoppar bruket rakt till millipascalen och mikropascalen, eftersom de passar in i den tusenstegsstege som resten av mätsystemet använder. Ett ljudtryck på 20 millipascal skrivs så och inte som 2 centipascal, fastän de två är samma sak, därför att allt omkring det på sidan står i tusenstegsenheter.
Enheten är likväl väl definierad, och det är metersystemet som fungerar som det tänktes. Varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett cPa kan ändå tyda det på fläcken enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle kräva en tabell; ett utan dem kräver bara regeln.
Enstaka uppträdanden sker ändå. Äldre instrumenthandböcker använder den ibland, någon nationell standard nämner den i förbigående, och ett fåtal fackområden tar upp den lokalt när deras tal råkar hamna mellan ett och hundra i den enheten. En omvandlare måste kunna hantera den just för de fallen.
En centipascal motsvarar 0,01 pascal, 10 millipascal, 0,1 decipascal eller ungefär 0,00000145 pund per kvadrattum.