| Ångström (Å) | Chains (ch) |
|---|---|
| 1 Ångström | 4.9709695379 × 10-12 ch |
| 2 Ångström | 9.9419390758 × 10-12 ch |
| 3 Ångström | 1.49129086137 × 10-11 ch |
| 4 Ångström | 1.98838781516 × 10-11 ch |
| 5 Ångström | 2.48548476895 × 10-11 ch |
| 10 Ångström | 4.9709695379 × 10-11 ch |
| 20 Ångström | 9.9419390758 × 10-11 ch |
| 25 Ångström | 1.24274238447 × 10-10 ch |
| 50 Ångström | 2.48548476895 × 10-10 ch |
| 100 Ångström | 4.9709695379 × 10-10 ch |
| Referens | Ångström (Å) | Chains (ch) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 2.97 × 109 Å | 0.0147638 ch |
| Average adult human height | 1.7 × 1010 Å | 0.0845065 ch |
| A football pitch (length) | 1.05 × 1012 Å | 5.21952 ch |
| A marathon | 4.2195 × 1014 Å | 2097.5 ch |
| Height of Mount Everest | 8.849 × 1013 Å | 439.881 ch |
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.
Chain är en längdenhet som motsvarar 66 fot, 22 yard eller exakt 20,1168 meter. Den intar en säregen plats i det brittiska måttsystemet som den enhet vilken knöt samman vardaglig mätning med lantmäteri.
Den har fått namn efter ett fysiskt föremål. Den engelske matematikern Edmund Gunter införde 1620 en mätkedja av 100 järnlänkar. Konstruktionen löste ett verkligt problem: markareal redovisades i acre, en enhet ärvd från medeltidens jordbruk, medan avstånd mättes i fot och yard. Gunter valde en längd som förenade de båda systemen. Tio kvadratchain blir exakt en acre, och 80 chain blir en engelsk mil, så en lantmätare kunde mäta i chain och räkna fram både arealen i acre och avståndet i mil utan besvärliga omräkningsfaktorer.
Chain har format landskapet i flera länder. Public Land Survey System i USA, som från 1785 delade in stora delar av den amerikanska västern i townships och sections, stakades ut i chain. En section är en kvadratmil, alltså 80 chain på sidan, och det rutnät som blev följden syns än i dag i vägnätet och i åkergränserna i Mellanvästern. Motsvarande förrättningar i Kanada, Australien och Nya Zeeland använde samma enhet, och äldre lagfartshandlingar i de länderna anger fortfarande mått i chain.
Cricket bevarar den i sportslig form. Planen mäter 22 yard mellan grindarna, alltså exakt en chain, ett mått som fastställdes långt innan spelets regler skrevs ned.
Brittiska järnvägar använder alltjämt chain för att ange var något ligger längs en bana. Lägen anges med ett milantal och ett chaintal, så 12 miles 40 chains pekar ut en punkt exakt. Bruket lever kvar i signalscheman och tekniska handlingar trots den allmänna övergången till metersystemet.
Chain delas i 100 länkar om 7,92 tum vardera, vilket gav lantmätarna en decimal underindelning inom ett i övrigt icke-decimalt system.
En chain motsvarar 22 yard, 66 fot eller 20,1168 meter.