| Sekunder (s) | Centisekunder (cs) |
|---|---|
| 1 Sekund | 100 cs |
| 2 Sekunder | 200 cs |
| 3 Sekunder | 300 cs |
| 4 Sekunder | 400 cs |
| 5 Sekunder | 500 cs |
| 10 Sekunder | 1000 cs |
| 20 Sekunder | 2000 cs |
| 25 Sekunder | 2500 cs |
| 50 Sekunder | 5000 cs |
| 100 Sekunder | 10000 cs |
| Referens | Sekunder (s) | Centisekunder (cs) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.1 s | 10 cs |
| One heartbeat at rest | 0.83 s | 83 cs |
| Half of a football match | 2700 s | 270000 cs |
| A full day | 86400 s | 8640000 cs |
Sekunden är tidens basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är s. Den definieras genom att frekvensen för cesium 133:s hyperfinövergång fastställs till exakt 9 192 631 770 svängningar per sekund, så en sekund är varaktigheten av det antalet svängningar.
Namnet bevarar en indelning som i praktiken inte längre finns. Medeltida astronomer delade timmen i sextio minutae primae, första små delar, och var och en av dem i sextio minutae secundae, andra små delar. Svenskan behöll den första som minut och den andra som sekund och lämnade därmed ordningstalet kvar i namnet på en enhet som nästan ingen uppfattar som ett ordningstal.
Under större delen av historien definierades sekunden utifrån jordens rotation, som en 86 400-del av ett medelsoldygn. Den definitionen föll så snart klockorna blev bättre än planeten: jordens rotation är oregelbunden, den bromsas över sekler av tidvattenfriktion och vaggar på kortare tidsskalor. Den atomära definitionen från 1967 kapade bandet, och därför skjuts skottsekunder ibland in för att hålla den civila tiden i takt med solen.
Alla andra tidsenheter vilar nu på den, och sekunden bär också upp merparten av resten av SI. Metern definieras genom ljusets hastighet i meter per sekund, kilogrammet genom Plancks konstant, som bär en sekund i sina enheter, och amperen genom elementarladdningen per sekund. Cesiumfontänklockor realiserar enheten till några delar på tio upphöjt till sexton, och optiska klockor gör numera ännu bättre.
Eftersom atomur håller tiden bättre än planeten gör måste de två jämkas samman. Jordens rotation saktar oregelbundet, så ett dygn är i dag en eller två millisekunder längre än 86 400 atomsekunder, och skillnaden hopar sig. Sedan 1972 har svaret varit skottsekunden: en extra sekund inskjuten i slutet av en juni eller december, tillkännagiven månader i förväg, vilket har skett tjugosju gånger. Datorsystem hanterar den upprepade tidsstämpeln så illa att driftstopp har spårats till den, och år 2022 röstade världens metrologiorgan för att överge bruket senast 2035 och i stället låta den borgerliga tiden glida från soltiden.
En sekund motsvarar 1000 millisekunder, en sextiondels minut eller ungefär 0,000277778 timmar.
Centisekunden är en tidsenhet som motsvarar en hundradels sekund. Beteckningen är cs. Namnet uttalas nästan aldrig, men den storhet det betecknar hör till de mest välbekanta i världen, eftersom det är den upplösning med vilken tävlingsidrotten offentliggör sina resultat.
Simning, friidrott, cykel, rodd och skridsko redovisar alla sina tider på hundradels sekund. Valet är inte godtyckligt. Elektronisk tidtagning kan skilja ut långt finare intervall, men de fysiska osäkerheterna i själva tävlingarna gör finare siffror meningslösa. I simning är den tillåtna toleransen för längden på en bana sådan att två banor kan skilja sig tillräckligt för att spela roll på tusendels sekund, och därför vägrar grenen att skilja simmare åt under hundradelen och delar i stället ut gemensamma medaljer.
Friidrotten når samma slutsats längs en annan väg. Sprinttider registreras internt på tusendelen men offentliggörs på hundradelen, avrundade uppåt så att ingen idrottare tillgodoräknas en snabbare tid än den som sprungits. Regeln innebär att ett handtaget och ett elektroniskt taget resultat inte är jämförbara, och världsrekord kräver helautomatisk tidtagning just därför att skillnaden mellan de två uppgår till flera centisekunder.
Utanför idrotten framträder enheten mest förklädd. Video med femtio bilder i sekunden går fram en bild varannan centisekund, och den perceptuella tröskel där en fördröjning börjar kännas som eftersläpning i ett interaktivt system ligger kring tio centisekunder. Industriella reglerkretsar och programmerbara styrsystem arbetar ofta med cykeltider i det här området, snabba nog att hänga med maskinerna och långsamma nog att förbli beräkningsmässigt billiga.
Namnet i sig är ovanligt, eftersom SI-prefixet centi sällan sätts framför sekund. Milli och mikro är långt vanligare, och när en hundradels sekund behövs säger man i regel just det i stället för att ta till ett namn med prefix.
Fotografin möter storheten vid slutartider kring hundradelen, ungefär den längsta en stadig hand kan hålla ett normalobjektiv utan synlig oskärpa.
En centisekund motsvarar 0,01 sekunder, 10 millisekunder eller 10 000 mikrosekunder.