Omvandling från 4 Millisekunder till Sekunder

Information om Millisekund (ms)

Millisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tusendels sekund. Beteckningen är ms. Det är det kortaste tidsspann människor möter vid namn i vardagen, framför allt därför att datateknik och nätverk har gjort det till ett mått i hemmet.

Det är den mänskliga varseblivningen som sätter den skala som gör enheten intressant. Ögat smälter samman skilda bilder till rörelse någonstans kring fyrtio millisekunders avstånd, och därför fungerar film med tjugofyra bilder i sekunden. Örat är långt mindre överseende: en fördröjning på mer än ett tiotal millisekunder mellan en musikers rörelse och det ljud hen hör räcker för att störa spelet, och stereons riktning bedöms utifrån skillnader i ankomsttid mellan öronen som ligger långt under en millisekund.

Nätverkens fördröjning anges i millisekunder och är det tal som avgör om en förbindelse känns snabb. Ljuset färdas ungefär trehundra kilometer per millisekund i fiber, så interkontinentala tur och retur har ett golv som inte går att pressa: London till New York kommer inte under omkring sextio millisekunder hur mycket som än läggs på utrustning. Tävlingsinriktat nätspel, finansiell handel och videosamtal formas alla av den gränsen.

Reaktionstiden mäts i samma enhet. En tränad sprinter svarar på startskottet på omkring 150 millisekunder, och friidrottens regler räknar allt under 100 millisekunder som tjuvstart, med motiveringen att ingen människa hinner reagera snabbare. Enkla visuella reaktionstider i laboratorium hamnar vanligen mellan 200 och 250 millisekunder.

Datatekniken använder millisekunder som naturlig enhet för allt som rör lagring eller mänsklig samverkan. En mekanisk hårddisk söker på flera millisekunder medan en halvledardisk svarar på en bråkdel av en, en skillnad på två storleksordningar som förklarar merparten av förändringen i hur datorer känns under de senaste två decennierna. Tidsstämplar i de flesta programmeringsmiljöer räknar millisekunder sedan början av 1970.

Fotografin lånar den till slutartider, där tusendels sekund är en vanlig inställning för att frysa rörelse, och fysiologin använder den till varaktigheten hos en nervimpuls, som varar en till två millisekunder.

En millisekund motsvarar 0,001 sekunder, 1000 mikrosekunder eller en 3 600 000-del av en timme.

Information om Sekund (s)

Sekunden är tidens basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är s. Den definieras genom att frekvensen för cesium 133:s hyperfinövergång fastställs till exakt 9 192 631 770 svängningar per sekund, så en sekund är varaktigheten av det antalet svängningar.

Namnet bevarar en indelning som i praktiken inte längre finns. Medeltida astronomer delade timmen i sextio minutae primae, första små delar, och var och en av dem i sextio minutae secundae, andra små delar. Svenskan behöll den första som minut och den andra som sekund och lämnade därmed ordningstalet kvar i namnet på en enhet som nästan ingen uppfattar som ett ordningstal.

Under större delen av historien definierades sekunden utifrån jordens rotation, som en 86 400-del av ett medelsoldygn. Den definitionen föll så snart klockorna blev bättre än planeten: jordens rotation är oregelbunden, den bromsas över sekler av tidvattenfriktion och vaggar på kortare tidsskalor. Den atomära definitionen från 1967 kapade bandet, och därför skjuts skottsekunder ibland in för att hålla den civila tiden i takt med solen.

Alla andra tidsenheter vilar nu på den, och sekunden bär också upp merparten av resten av SI. Metern definieras genom ljusets hastighet i meter per sekund, kilogrammet genom Plancks konstant, som bär en sekund i sina enheter, och amperen genom elementarladdningen per sekund. Cesiumfontänklockor realiserar enheten till några delar på tio upphöjt till sexton, och optiska klockor gör numera ännu bättre.

Eftersom atomur håller tiden bättre än planeten gör måste de två jämkas samman. Jordens rotation saktar oregelbundet, så ett dygn är i dag en eller två millisekunder längre än 86 400 atomsekunder, och skillnaden hopar sig. Sedan 1972 har svaret varit skottsekunden: en extra sekund inskjuten i slutet av en juni eller december, tillkännagiven månader i förväg, vilket har skett tjugosju gånger. Datorsystem hanterar den upprepade tidsstämpeln så illa att driftstopp har spårats till den, och år 2022 röstade världens metrologiorgan för att överge bruket senast 2035 och i stället låta den borgerliga tiden glida från soltiden.

En sekund motsvarar 1000 millisekunder, en sextiondels minut eller ungefär 0,000277778 timmar.