| Referens | Yards (yd) | Centimeter (cm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.324803 yd | 29.7 cm |
| Average adult human height | 1.85914 yd | 170 cm |
| A football pitch (length) | 114.829 yd | 10500 cm |
| A marathon | 46145 yd | 4219500 cm |
| Height of Mount Everest | 9677.38 yd | 884900 cm |
Yarden är en längdenhet som motsvarar exakt 0,9144 meter, alltså tre fot. Beteckningen är yd. Den är basenheten för längd i det brittiska och det amerikanska måttsystemet, där foten och tummen definieras som delar av den.
Det förhållandet är det omvända mot vad de flesta antar. Sedan 1959 definieras yarden mot metern, och foten och tummen följer av den, så varje brittisk längdenhet härrör i slutändan från en SI-definition. Den internationella yard- och poundöverenskommelsen fastställde värdet till exakt 0,9144 meter och jämkade de små skillnader som i decennier hade skilt den amerikanska yarden från den brittiska.
Namnets ursprung är osäkert. Fornengelskans gierd betydde spö eller mätkäpp. Den ofta upprepade historien att Henrik I skulle ha definierat yarden som avståndet från sin näsa till den utsträckta tummen saknar stöd i samtida källor, men har visat sig seglivad. En normalstav på en yard förvarades i London från 1760, och när den förstördes i branden i Westminsterpalatset 1834 krävdes ett långt rekonstruktionsarbete utifrån bevarade kopior.
Idrotten håller enheten i förgrunden. En amerikansk fotbollsplan mäter 100 yard mellan mållinjerna, och hela spelets ordförråd byggs kring vunna yard. Avstånden på golfbanor anges i yard i Storbritannien och USA. Cricket sätter avståndet mellan grindarna till 22 yard, en siffra som ärvts från lantmätarens mätkedja.
Tyg och heltäckningsmatta säljs per yard i USA, och textilbredder anges i tum vid sidan om. Trädgårdsmaterial som matjord och grus säljs per kubikyard, vilket är 27 kubikfot eller ungefär 0,7646 kubikmeter.
Dess kub styr byggnadsbranschen i Nordamerika. Betong beställs, levereras och faktureras per kubikyard, omkring 0,765 kubikmeter, och en vanlig blandarbil rymmer åtta eller nio; schaktning, grus, matjord och rivningsavfall anges på samma sätt. Golfen håller längdenheten lika fast: varje hål på varje kort mäts i yard och varje klubba säljs på den längd den bär, så den som bedömer ett slag till hundrafemtio yard använder det mått som hela spelets räknande vilar på. Tillsammans gör de två bruken det osannolikt att yarden försvinner.
En yard motsvarar exakt 3 fot, 36 tum eller 0,9144 meter. Den är något kortare än en meter, med omkring 8,4 centimeter.
Centimetern är en hundradels meter och skrivs cm. Bland metersystemets underenheter är det den man oftast tar till i vardagen, eftersom den täcker de föremål som är små nog att hålla i handen men för stora för att bekvämt mätas i millimeter.
Kroppsmått är den vanligaste tillämpningen. Längd, midja, bröstvidd och innerbenslängd anges i centimeter i större delen av världen, och klädstorlekar utgår från detta. Tillväxtkurvor för barn visar längd och huvudomfång i centimeter i förhållande till åldern. Nederbörd över längre perioder, snödjup samt mått på möbler och bagage anges på samma sätt.
Enheten hade en formell roll inom vetenskapen i nästan ett sekel. CGS-systemet, som antogs 1874 av British Association for the Advancement of Science, hade centimetern som basenhet för längd. CGS-enheter som erg, dyn och gauss var standard inom fysiken tills meter-kilogram-sekundsystemet trängde undan dem, och 1960 ersatte SI formellt CGS. Vissa CGS-enheter lever kvar inom astronomin och delar av elektromagnetismen.
Volymen följer naturligt. En kubikcentimeter, skriven cm3 eller cc, motsvarar exakt en milliliter. Motorers slagvolym anges ofta i kubikcentimeter, särskilt för motorcyklar, och sprutor inom vården har samma gradering.
Trots sin användbarhet passar centimetern illa i tekniskt arbete. Ritningar använder millimeter just för att slippa blanda enheter som skiljer sig med en faktor tio, eftersom ett felplacerat decimaltecken mellan de två är ett troligt och dyrbart misstag.
Kartskalor gör enheten tydlig. En karta i skala 1:25 000 betyder att en centimeter på pappret motsvarar 25 000 centimeter i terrängen, alltså 250 meter, så fyra centimeter täcker en kilometer. Vandrare och orienterare använder detta samband hela tiden, och det är ett av de tydligaste exemplen på varför ett decimalsystem är praktiskt: att växla mellan skalorna kräver bara att man flyttar ett decimaltecken.
Två välkända våglängder faller i detta område och bär dess namn. Neutralt väte strålar vid 21 centimeter, en linje som förutsades 1944 och påvisades sju år senare, och eftersom väte fyller galaxen har den enda våglängden kartlagt Vintergatans spiralarmar och de rotationskurvor som först pekade på mörk materia. Mikrovågsugnar i hemmet arbetar vid 12,2 centimeter, valt ur ett band avsatt för industriellt och medicinskt bruk och inte för någon särskild resonans med vatten. I båda fallen är centimetern den naturliga enheten därför att vågen har en hands storlek.
En centimeter motsvarar 10 millimeter eller 0,01 meter och ligger mycket nära 0,3937 tum.