Omvandling från 3 Kilobitar per sekund till Megaoktetter per sekund

=

Vänd

Formel för att omvandla Kilobitar per sekund (kbit/s) till Megaoktetter per sekund (Mo/s)

Mer information

Omvandlingstabell Kilobitar per sekund till Megaoktetter per sekund

Kilobitar per sekund (kbit/s)Megaoktetter per sekund (Mo/s)
1 Kilobit per sekund0.000125 Mo/s
2 Kilobitar per sekund0.00025 Mo/s
3 Kilobitar per sekund0.000375 Mo/s
4 Kilobitar per sekund0.0005 Mo/s
5 Kilobitar per sekund0.000625 Mo/s
10 Kilobitar per sekund0.00125 Mo/s
20 Kilobitar per sekund0.0025 Mo/s
25 Kilobitar per sekund0.003125 Mo/s
50 Kilobitar per sekund0.00625 Mo/s
100 Kilobitar per sekund0.0125 Mo/s

Referensvärden för dataöverföringshastighet

ReferensKilobitar per sekund (kbit/s)Megaoktetter per sekund (Mo/s)
A dial-up modem56 kbit/s0.007 Mo/s
Typical home broadband100000 kbit/s12.5 Mo/s
Gigabit Ethernet1000000 kbit/s125 Mo/s
Streaming a 4K film25000 kbit/s3.125 Mo/s

Prova våra andra enhetsomvandlare

LängdMassaTemperaturEnergiVolymHastighetTidDataTryckFrekvensDataöverföringshastighetVolymflödeVinkelArea

Information om Kilobit per sekund (kbit/s)

Kilobiten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på tusen bitar per sekund. Beteckningen är kbit/s, ofta skrivet kbps. Den var uppringningstidens enhet och lever i dag kvar som den enhet i vilken kodningshastigheter för ljud och tal anges.

Modemföljden är värd att minnas, ty varje tal märker ut ett tekniskt släktled. De gick i 300 bitar per sekund i slutet av sjuttiotalet, sedan 1200, 2400, 9600, 14 400, 28 800, 33 600 och till sist 56 kilobit per sekund i slutet av nittiotalet. Det sista talet var taket för en vanlig telefonledning, satt av det digitala telefonnätets samplande vid åtta kilohertz och inte av modemet.

Ljudkodningen är där enheten bor i dag. Tal av telefonkvalitet går på 8 till 64 kilobit per sekund beroende på kodaren, där dagens lågtaktskodare ger begripligt tal vid 8 och samtal av god kvalitet vid 24 till 32. Musik vid 128 kilobit per sekund var de bärbara spelarnas tidiga norm, 192 och 256 är vanliga, och 320 är det praktiska taket för de äldre förlustformaten.

De talen lönar ett ögonblicks räkning. Musik vid 128 kilobit per sekund är 16 kilooktetter per sekund, så ett spår på fyra minuter väger omkring 3,8 megaoktetter. Okomprimerat ljud från en kompaktskiva går i 1411 kilobit per sekund, så den komprimerade filen är ungefär en tiondel av originalet, vilket är hela formatets mening.

Undertextströmmar, styrkanaler och telemetrilänkar arbetar också i kilobit per sekund. Så gör även mycket av den maskin-till-maskin-trafik som fyller dagens nät: en givare som rapporterar ett mätvärde med några sekunders mellanrum behöver en bråkdel av en kilobit per sekund, och de protokoll som utformats för sådana apparater vilar på att hålla radion avstängd merparten av tiden.

Enhetens gemena k märker det decimala kilot, exakt tusen. I överföring har detta aldrig varit tvetydigt, ty nätets hastigheter har alltid räknats i sanna tusental; den binära förvirring som plågar lagringsenheterna uppstår inte här, och en kilobit per sekund betyder detsamma i varje dokument.

En kilobit per sekund motsvarar 1000 bitar per sekund, 125 oktetter per sekund eller ungefär 0,9766 kibibit per sekund.


Information om Megaoktett per sekund (Mo/s)

Megaoktetten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på en miljon oktetter per sekund, eller åtta megabit per sekund. Beteckningen är Mo/s. Det är den enhet i vilken lagringsapparater och deras gränssnitt graderas, och den en filhanterare visar medan en kopiering pågår.

Lagringshastigheterna hamnar naturligt i detta område. En mekanisk hårddisk håller 100 till 250 megaoktetter per sekund vid sekventiell läsning. En halvledardisk på det äldre gränssnittet når omkring 550, vilket är gränssnittets gräns och inte diskens. En modern disk på det snabbare gränssnittet når flera tusen, och där lämnar enheten plats åt gigaoktetter per sekund.

Gränssnittens hastigheter berättar samma historia från andra hållet. De på varandra följande versionerna av den universella seriebussen har erbjudit ungefär 1,5, 60, 625 och 2500 megaoktetter per sekund vid sina nominella takter, och minneskortens standarder har följt en liknande väg. En apparat begränsas alltid av den långsammare av de två, och att få dem att stämma är den praktiska konsten att bygga ett snabbt system.

För vardagliga storlekar överför en megaoktett per sekund ett fotografi på ett par sekunder och en film på två gigaoktetter på ungefär en halvtimme. Vid 500 megaoktetter per sekund tar samma film fyra sekunder. Den kontrasten förklarar varför en dators upplevda snabbhet ändrades så fullständigt när halvledarlagring avlöste de mekaniska diskarna, fastän processorerna förbättrades långt mindre under samma tid.

Sekventiella takter som dessa är bästa fallet. Att läsa många små filer i stället för en stor kostar långt mer, ty varje fil kräver att dess data lokaliseras och dess post läses. En disk som håller 500 megaoktetter per sekund i sekvens kan klara bara några tiotal när en mapp med tusentals små filer kopieras, och det är där skillnaden mellan disktekniker syns tydligast.

Enheten beskriver också genomströmningen i en belastad nätförbindelse: en gigabitlänk levererar i bästa fall 125 megaoktetter per sekund, så ett snabbt lokalnät och en snabb disk är numera jämförbara, och ingendera är uppenbart den begränsande faktorn i en överföring.

En megaoktett per sekund motsvarar 1 000 000 oktetter per sekund, 8 megabit per sekund eller ungefär 0,9537 mebioktetter per sekund.