| Ångström (Å) | Decimeter (dm) |
|---|---|
| 1 Ångström | 0.000000001 dm |
| 2 Ångström | 0.000000002 dm |
| 3 Ångström | 0.000000003 dm |
| 4 Ångström | 0.000000004 dm |
| 5 Ångström | 0.000000005 dm |
| 10 Ångström | 0.00000001 dm |
| 20 Ångström | 0.00000002 dm |
| 25 Ångström | 0.000000025 dm |
| 50 Ångström | 0.00000005 dm |
| 100 Ångström | 0.0000001 dm |
| Referens | Ångström (Å) | Decimeter (dm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 2.97 × 109 Å | 2.97 dm |
| Average adult human height | 1.7 × 1010 Å | 17 dm |
| A football pitch (length) | 1.05 × 1012 Å | 1050 dm |
| A marathon | 4.2195 × 1014 Å | 421950 dm |
| Height of Mount Everest | 8.849 × 1013 Å | 88490 dm |
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.
Decimetern är en tiondels meter och skrivs dm. Det är en fullt giltig SI-enhet bildad med förleden deci, men den hör till de minst använda stegen på den metriska stegen. De flesta går direkt från centimeter till meter och hoppar över mellansteget helt.
Skälet är praktiskt snarare än tekniskt. En längd på 3 dm uttrycks naturligare som 30 cm eller 0,3 m, och ingen av formerna får läsaren att tveka. Enheter överlever när de svarar på en fråga som ingen granne besvarar lika bra, och det gör decimetern sällan.
En härledd form utgör dock ett slående undantag. Kubikdecimetern, dm3, är exakt en liter, eftersom en kub med 10 cm sida rymmer just den volymen. Sambandet är grunden för metersystemets volymenheter och var avsiktligt: litern definierades 1795 som volymen av en kubikdecimeter. Enheten dyker därför upp hela tiden i kemin, där koncentration anges i mol per kubikdecimeter, skrivet mol/dm3. Kemikurser i gymnasiet och på högskolan använder rutinmässigt denna beteckning, trots att samma storhet skulle kunna skrivas som mol per liter.
Kvadratdecimetern används ibland för små ytor, särskilt vid materialprovning och i vissa europeiska tekniska standarder för beläggningar och ytbehandling.
Utanför dessa nischer förekommer decimetern mest i undervisningen, där hela följden av förleder demonstreras, och i omräkningstabeller. Vissa länder har historiskt använt den för skostorlekar och för textilmått.
Akvariers och tankars volym visar samma samband i praktiken. En tank på fem gånger tre gånger fyra decimeter rymmer sextio kubikdecimeter, alltså sextio liter, och räkningen går att göra utan omräkningsfaktorer. Det är just den praktiska fördel metersystemet var tänkt att ge, och decimetern är den längd där volym i liter och längd i hela enheter går ihop som snyggast.
Skandinavien är undantaget från detta allmänna försummande. De som talar svenska, norska och danska brukar decimetern i vanligt samtal och anger storleken på en fisk, en hylla eller ett snöfall i decimeter där en fransk- eller tysktalande skulle säga tiotals centimeter. Skolorna där lär ut den vid sidan av centimetern och metern i stället för att hoppa över den, och linjaler är graderade därefter. Vanan påminner om att vilka prefix som känns naturliga är en fråga om sedvänja och inte om logik: enhetssystemet erbjuder hela stegen, och varje språkgemenskap har stillsamt slagit sig ner på de pinnar den finner bekväma.
En decimeter motsvarar 10 centimeter, 100 millimeter eller 0,1 meter. Det är ungefär 3,937 tum, något mindre än fyra tum.