| Millimeter (mm) | Astronomiska enheter (au) |
|---|---|
| 1 Millimeter | 6.68458712227 × 10-15 au |
| 2 Millimeter | 1.33691742445 × 10-14 au |
| 3 Millimeter | 2.00537613668 × 10-14 au |
| 4 Millimeter | 2.67383484891 × 10-14 au |
| 5 Millimeter | 3.34229356113 × 10-14 au |
| 10 Millimeter | 6.68458712227 × 10-14 au |
| 20 Millimeter | 1.33691742445 × 10-13 au |
| 25 Millimeter | 1.67114678057 × 10-13 au |
| 50 Millimeter | 3.34229356113 × 10-13 au |
| 100 Millimeter | 6.68458712227 × 10-13 au |
| Referens | Millimeter (mm) | Astronomiska enheter (au) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 297 mm | 1.98532 × 10-12 au |
| Average adult human height | 1700 mm | 1.13638 × 10-11 au |
| A football pitch (length) | 105000 mm | 7.01882 × 10-10 au |
| A marathon | 42195000 mm | 0.000000282056 au |
| Height of Mount Everest | 8849000 mm | 0.0000000591519 au |
Millimetern är en tusendels meter och skrivs mm. Det är den minsta strecken på de flesta linjaler och måttband, vilket gör den till den praktiska nedre gränsen för vardagliga mätningar i länder som använder metersystemet.
Ritningsteknik har så gott som undantagslöst stannat vid millimetern. Maskinritningar anger mått i millimeter som förval, oftast utan att enheten ens skrivs ut, eftersom konventionen är underförstådd. Därmed slipper man de decimaltecken som centimeter skulle föra med sig och de stora tal som mikrometer skulle kräva. En detalj på 45,5 mm är lättare att läsa och svårare att missförstå än en på 4,55 cm eller 45500 µm.
Meteorologin använder millimetern för nederbörd. Ett värde på 25 mm betyder att regnet skulle stå 25 millimeter djupt på en plan yta utan avrinning, vilket motsvarar 25 liter per kvadratmeter. Snö anges vanligen som djup i centimeter och separat som vattenmängd i millimeter.
Vården använder enheten för tumörstorlek, sårmätning och måtten på anatomiska strukturer vid bildundersökningar. Glasögonrecept anger pupillavståndet i millimeter. Blodtryck behåller den äldre enheten millimeter kvicksilver, vars namn bevarar höjden på en kvicksilverpelare.
Papper, plåt och glas anges med tjocklek i millimeter. Ett vanligt kontorspapper är omkring 0,1 mm tjockt. Fönsterglas i bostäder är oftast 4 mm. Kalibrar för vapen och ammunition anges ofta i millimeter, som 9 mm.
Även fästelement följer enheten nära. Metriska skruvar och bultar betecknas med sin nominella diameter i millimeter, så en M8-bult har en åtta millimeters gänga. Nyckel- och hylsstorlekar märks på samma sätt, mätt över nyckelgreppets plana sidor. Det är därför en metrisk verktygssats innehåller en obruten följd av storlekar i stället för de tumbråk som en brittisk sats bygger på.
Medicinen mäter tryck med den lika väl som avstånd. Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver, höjden på den kvicksilverpelare trycket skulle bära, så ett friskt värde på 120 över 80 syftar på två längder och inte direkt på någon kraft. Överenskommelsen kommer från kvicksilvermanometern och har överlevt varje instrument som ersatte den, ty talen är förtrogna för varje nu levande kliniker. Samma enhet mäter ögats inre tryck, det centrala ventrycket och blodgasernas partialtryck, och i vakuumarbete uppträder den som torr, vilket är en millimeter kvicksilver under annat namn.
En millimeter motsvarar 1000 mikrometer, 0,1 centimeter eller 0,001 meter. Det är ungefär 0,03937 tum, så 25,4 millimeter blir exakt en tum.
Astronomiska enheten är en längd som motsvarar exakt 149 597 870 700 meter, alltså nästan 150 miljoner kilometer. Beteckningen är au. Den motsvarar ungefär medelavståndet mellan jorden och solen och är standardmåttet för avstånd inom solsystemet.
Enheten definierades ursprungligen genom det banförhållandet i stället för genom ett fast tal. Tidigare definitioner knöt den till egenskaperna hos en tänkt kropp i bana kring solen, vilket innebar att värdet berodde på gravitationskonstanten och måste revideras när mätningarna förbättrades. Internationella astronomiska unionen bröt det beroendet 2012 genom att fastställa astronomiska enheten som ett exakt antal meter. Ändringen förenklade beräkningarna och undanröjde en olägenhet: en enhet vars längd förflyttade sig varje gång en fysikalisk konstant förfinades.
Att bestämma dess värde var ett av observationsastronomins stora problem. Venuspassager framför solskivan, observerade från vitt skilda platser på jorden, gjorde det möjligt att triangulera avståndet. Expeditioner rustades för passagerna 1761, 1769, 1874 och 1882, och James Cooks första stillahavsresa lades upp kring händelsen 1769. Radaravståndsmätning mot Venus på 1960-talet fastställde till slut talet långt noggrannare än någon optisk metod.
Enheten gör solsystemets avstånd läsbara. Merkurius går i bana på 0,39 au, Mars på 1,52 au, Jupiter på 5,2 au och Neptunus på 30,1 au. Kuiperbältet sträcker sig till omkring 50 au. Voyager 1, det mest avlägsna människoskapade föremålet, har passerat 165 au. Ljuset behöver ungefär 499 sekunder för en astronomisk enhet, så solen ligger drygt åtta ljusminuter bort.
Utanför solsystemet blir enheten otymplig, och astronomer går över till ljusår och parsec. En parsec är 206 265 au.
Rymdsondsnavigering förutsätter att enheten är exakt och inte ungefärlig. Banor till de yttre planeterna beräknas över avstånd på tiotals astronomiska enheter, och ett fel i själva enhetens längd skulle fortplanta sig till varje positionsberäkning. Att värdet fastställdes 2012 tog bort den källan till drift ur de efemerider som används vid uppdragsplanering.
En astronomisk enhet motsvarar 149 597 870,7 kilometer, eller ungefär 92,956 miljoner engelska mil.