Omvandling från 20 Gigabitar per sekund till Megaoktetter per sekund

Information om Gigabit per sekund (Gbit/s)

Gigabiten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på en miljard bitar per sekund. Beteckningen är Gbit/s, ofta skrivet Gbps. Den ger namn åt standarden för trådbundna lokalnät och, alltmer, åt fiberanslutningar till hemmen.

Gigabit-Ethernet standardiserades 1998 för optisk fiber och 1999 för vanlig partvinnad koppar, och det var kopparversionen som gjorde den allmän. Den löper hundra meter över samma kablage som bar den föregående hundramegabitsstandarden, vilket innebar att byggnader kunde uppgraderas genom att byta utrustning och inte ledningar. Just den egenskapen gjorde gigabiten till förvald anslutning för en hel generation.

I oktetter är en gigabit per sekund 125 megaoktetter per sekund. Det är ungefär hastigheten hos en god mekanisk hårddisk och klart under en modern halvledardisk, vilket är skälet till att gigabitnätet inte längre är den flaskhals det en gång var: nätet kan i många vanliga uppställningar springa om lagringen i den ena eller andra änden.

Fibertjänster till hemmen utannonserar gigabit som rutin, och talet har blivit en marknadströskel snarare än en teknisk. Praktiskt taget inget hushåll kan mätta den — en gigabit räcker till ett par hundra samtidiga högupplösta videoströmmar — och nyttan i dagligt bruk är inte genomströmningen utan frånvaron av trängsel, som håller fördröjningen låg och jämn.

Ovanför gigabiten fortsätter stegen i samma steg. Tiogigabits-Ethernet är standard mellan servrar och växlar i datorhallar; länkar på tjugofem, fyrtio, hundra och fyrahundra gigabit binder samman skåp, byggnader och städer. Var och en är en mångfald av samma enhet, och var och en räknas alltjämt i bitar per sekund eftersom det är vad optiken och koppan faktiskt bär.

Det trådlösa har följt efter. De senare standarderna för trådlösa lokalnät anger topphastigheter över en gigabit per sekund, fastän de talen förutsätter en enda apparat, idealiska förhållanden och kanalens hela bredd. Verklig trådlös genomströmning i en vanlig bostad är oftast en tredjedel till hälften av den utannonserade toppen, och glappet vidgas med varje ytterligare apparat.

En gigabit per sekund motsvarar 1 000 000 000 bitar per sekund, 125 megaoktetter per sekund eller ungefär 0,9313 gibibit per sekund.

Information om Megaoktett per sekund (Mo/s)

Megaoktetten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på en miljon oktetter per sekund, eller åtta megabit per sekund. Beteckningen är Mo/s. Det är den enhet i vilken lagringsapparater och deras gränssnitt graderas, och den en filhanterare visar medan en kopiering pågår.

Lagringshastigheterna hamnar naturligt i detta område. En mekanisk hårddisk håller 100 till 250 megaoktetter per sekund vid sekventiell läsning. En halvledardisk på det äldre gränssnittet når omkring 550, vilket är gränssnittets gräns och inte diskens. En modern disk på det snabbare gränssnittet når flera tusen, och där lämnar enheten plats åt gigaoktetter per sekund.

Gränssnittens hastigheter berättar samma historia från andra hållet. De på varandra följande versionerna av den universella seriebussen har erbjudit ungefär 1,5, 60, 625 och 2500 megaoktetter per sekund vid sina nominella takter, och minneskortens standarder har följt en liknande väg. En apparat begränsas alltid av den långsammare av de två, och att få dem att stämma är den praktiska konsten att bygga ett snabbt system.

För vardagliga storlekar överför en megaoktett per sekund ett fotografi på ett par sekunder och en film på två gigaoktetter på ungefär en halvtimme. Vid 500 megaoktetter per sekund tar samma film fyra sekunder. Den kontrasten förklarar varför en dators upplevda snabbhet ändrades så fullständigt när halvledarlagring avlöste de mekaniska diskarna, fastän processorerna förbättrades långt mindre under samma tid.

Sekventiella takter som dessa är bästa fallet. Att läsa många små filer i stället för en stor kostar långt mer, ty varje fil kräver att dess data lokaliseras och dess post läses. En disk som håller 500 megaoktetter per sekund i sekvens kan klara bara några tiotal när en mapp med tusentals små filer kopieras, och det är där skillnaden mellan disktekniker syns tydligast.

Enheten beskriver också genomströmningen i en belastad nätförbindelse: en gigabitlänk levererar i bästa fall 125 megaoktetter per sekund, så ett snabbt lokalnät och en snabb disk är numera jämförbara, och ingendera är uppenbart den begränsande faktorn i en överföring.

En megaoktett per sekund motsvarar 1 000 000 oktetter per sekund, 8 megabit per sekund eller ungefär 0,9537 mebioktetter per sekund.