| Referens | Chains (ch) | Mikrometer (μm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0147638 ch | 297000 μm |
| Average adult human height | 0.0845065 ch | 1700000 μm |
| A football pitch (length) | 5.21952 ch | 105000000 μm |
| A marathon | 2097.5 ch | 4.2195 × 1010 μm |
| Height of Mount Everest | 439.881 ch | 8.849 × 109 μm |
Chain är en längdenhet som motsvarar 66 fot, 22 yard eller exakt 20,1168 meter. Den intar en säregen plats i det brittiska måttsystemet som den enhet vilken knöt samman vardaglig mätning med lantmäteri.
Den har fått namn efter ett fysiskt föremål. Den engelske matematikern Edmund Gunter införde 1620 en mätkedja av 100 järnlänkar. Konstruktionen löste ett verkligt problem: markareal redovisades i acre, en enhet ärvd från medeltidens jordbruk, medan avstånd mättes i fot och yard. Gunter valde en längd som förenade de båda systemen. Tio kvadratchain blir exakt en acre, och 80 chain blir en engelsk mil, så en lantmätare kunde mäta i chain och räkna fram både arealen i acre och avståndet i mil utan besvärliga omräkningsfaktorer.
Chain har format landskapet i flera länder. Public Land Survey System i USA, som från 1785 delade in stora delar av den amerikanska västern i townships och sections, stakades ut i chain. En section är en kvadratmil, alltså 80 chain på sidan, och det rutnät som blev följden syns än i dag i vägnätet och i åkergränserna i Mellanvästern. Motsvarande förrättningar i Kanada, Australien och Nya Zeeland använde samma enhet, och äldre lagfartshandlingar i de länderna anger fortfarande mått i chain.
Cricket bevarar den i sportslig form. Planen mäter 22 yard mellan grindarna, alltså exakt en chain, ett mått som fastställdes långt innan spelets regler skrevs ned.
Brittiska järnvägar använder alltjämt chain för att ange var något ligger längs en bana. Lägen anges med ett milantal och ett chaintal, så 12 miles 40 chains pekar ut en punkt exakt. Bruket lever kvar i signalscheman och tekniska handlingar trots den allmänna övergången till metersystemet.
Chain delas i 100 länkar om 7,92 tum vardera, vilket gav lantmätarna en decimal underindelning inom ett i övrigt icke-decimalt system.
En chain motsvarar 22 yard, 66 fot eller 20,1168 meter.
Mikrometern är en miljondels meter och skrivs µm med den grekiska bokstaven my. Den kallas också ofta mikron, ett namn som Generalkonferensen för mått och vikt formellt avskaffade 1967 men som lever kvar i tillverkningsindustrin och materialvetenskapen.
Enheten täcker skalan för enskilda celler och fina partiklar. En röd blodkropp är omkring 7 µm bred. Bakterier mäter vanligen 1 till 5 µm. Människohår har en diameter på ungefär 17 till 180 µm, vilket är skälet till att hår syns medan celler inte gör det. Gränsen för blotta ögat ligger nära 50 µm.
Regleringen av luftkvalitet bygger på mikrometern. PM10 och PM2,5 avser partiklar mindre än 10 µm respektive 2,5 µm. Skillnaden har medicinsk betydelse: större partiklar fastnar i näsa och svalg, medan PM2,5 tränger djupt ned i lungorna och kan ta sig ut i blodet.
Precisionsteknik arbetar i samma intervall. Bearbetningstoleranser anges ofta i mikrometer, liksom ytjämnhet. Lagerspel, färgskiktets tjocklek och planheten hos optiska komponenter mäts på samma sätt. Mätverktyget som kallas mikrometer, eller mikrometerskruv, har fått sitt namn av den noggrannhet det ger och inte av något fast förhållande till enheten.
Våglängder i det infraröda området anges vanligen i mikrometer i stället för nanometer. Värmekameror arbetar normalt mellan 8 och 14 µm, det band där föremål vid vardagliga temperaturer strålar starkast.
Filtrering anges nästan uteslutande i denna enhet. Vattenfilter klassas efter den minsta partikel de fångar, oftast mellan 0,2 och 50 µm, och ett filter på 0,2 µm är fint nog att avskilja de flesta bakterier. Munskydd och andningsskydd provas mot partiklar i samma storleksordning. Beteckningen N95 avser ett filter som fångar minst 95 procent av de luftburna partiklarna i den storlek som är svårast att avskilja, omkring 0,3 µm.
Dess äldre namn vållar ännu förvirring. Fram till 1967 hette enheten officiellt mikron och skrevs med ett ensamt grekiskt my, och ordet är alltjämt vanligt i industrin fastän det årets konferens strök det ur enhetssystemet. Halvledartillverkningen bar namnet i en generation: kretsar beskrevs efter sin processnod i mikron, som föll från tio på sjuttiotalet till under ett omkring 1990, varpå branschen bytte till nanometer och fortsatte. Nutidens nodnamn svarar inte längre mot något fysiskt mått på kretsen, men de tidiga gjorde det, och de angavs just i denna enhet.
En mikrometer motsvarar 1000 nanometer, 0,001 millimeter eller 10-6 meter.