| Parsec (pc) | Decimeter (dm) |
|---|---|
| 1 Parsec | 3.08567758149 × 1017 dm |
| 2 Parsec | 6.17135516298 × 1017 dm |
| 3 Parsec | 9.25703274447 × 1017 dm |
| 4 Parsec | 1.2342710326 × 1018 dm |
| 5 Parsec | 1.54283879075 × 1018 dm |
| 10 Parsec | 3.08567758149 × 1018 dm |
| 20 Parsec | 6.17135516298 × 1018 dm |
| 25 Parsec | 7.71419395373 × 1018 dm |
| 50 Parsec | 1.54283879075 × 1019 dm |
| 100 Parsec | 3.08567758149 × 1019 dm |
| Referens | Parsec (pc) | Decimeter (dm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 9.62511 × 10-18 pc | 2.97 dm |
| Average adult human height | 5.50932 × 10-17 pc | 17 dm |
| A football pitch (length) | 3.40282 × 10-15 pc | 1050 dm |
| A marathon | 1.36745 × 10-12 pc | 421950 dm |
| Height of Mount Everest | 2.86777 × 10-13 pc | 88490 dm |
Parsec är en avståndsenhet som motsvarar ungefär 3,0857 × 1016 meter, alltså 3,26 ljusår. Beteckningen är pc. Den är standardenheten för avstånd inom yrkesastronomin och föredras framför ljusåret i forskningslitteraturen.
Namnet är en sammandragning av parallaxsekund, och definitionen följer direkt av hur stjärnavstånd faktiskt mäts. När jorden går sitt varv kring solen tycks närbelägna stjärnor förskjutas något mot den mer avlägsna bakgrunden. Hälften av den årliga förskjutningen är stjärnans parallaxvinkel. En stjärna med en parallax på en bågsekund ligger på en parsecs avstånd. Sambandet är ett enkelt omvänt värde: avståndet i parsec är ett dividerat med parallaxen i bågsekunder, vilket gör enheten bekväm för observatören. Ingen omräkning behövs mellan mätning och resultat.
Formellt definieras parsec som 648 000 dividerat med pi astronomiska enheter, ett värde som Internationella astronomiska unionen fastställde exakt 2015. Herbert Hall Turner föreslog namnet 1913.
Ingen stjärna ligger nära nog för att ha en parallax på en hel bågsekund. Proxima Centauri, den närmaste, har en parallax på omkring 0,77 bågsekunder och ligger 1,3 parsec bort. Vinklarna är ytterst små, och det är därför parallaxen inte mättes med framgång förrän 1838 trots att man sökt den sedan antiken. Rymdsonden Gaia har sedan dess mätt parallaxer för över en miljard stjärnor med mikrobågsekunders noggrannhet.
Multiplar täcker de större skalorna. Vintergatan är omkring 30 kiloparsec i diameter, och avstånden mellan galaxhopar räknas i megaparsec. Hubbles konstant anges av hävd i kilometer per sekund och megaparsec.
Enheten är vida känd från en replik i Stjärnornas krig där Millennium Falcon avverkar en rutt på under tolv parsec, ett avstånd där man väntat sig en tid.
Kosmologin räknar i megaparsec och ger enheten en roll i en av sina centrala tvister. Hubblekonstanten, den takt med vilken universum vidgas, anges i kilometer per sekund och per megaparsec: en galax en megaparsec bort avlägsnar sig med omkring sjuttio kilometer i sekunden, en två megaparsec bort med det dubbla. Mätningar från den kosmiska bakgrundsstrålningen ger ett värde nära 67, medan de från supernovor och variabla stjärnor ger omkring 73, och klyftan mellan dem har stått emot ett årtiondes möda att sluta den. Vad som än löser oenigheten kommer den att avhandlas i denna enhet.
En parsec motsvarar 3,26156 ljusår, 206 265 astronomiska enheter eller 30,857 biljoner kilometer.
Decimetern är en tiondels meter och skrivs dm. Det är en fullt giltig SI-enhet bildad med förleden deci, men den hör till de minst använda stegen på den metriska stegen. De flesta går direkt från centimeter till meter och hoppar över mellansteget helt.
Skälet är praktiskt snarare än tekniskt. En längd på 3 dm uttrycks naturligare som 30 cm eller 0,3 m, och ingen av formerna får läsaren att tveka. Enheter överlever när de svarar på en fråga som ingen granne besvarar lika bra, och det gör decimetern sällan.
En härledd form utgör dock ett slående undantag. Kubikdecimetern, dm3, är exakt en liter, eftersom en kub med 10 cm sida rymmer just den volymen. Sambandet är grunden för metersystemets volymenheter och var avsiktligt: litern definierades 1795 som volymen av en kubikdecimeter. Enheten dyker därför upp hela tiden i kemin, där koncentration anges i mol per kubikdecimeter, skrivet mol/dm3. Kemikurser i gymnasiet och på högskolan använder rutinmässigt denna beteckning, trots att samma storhet skulle kunna skrivas som mol per liter.
Kvadratdecimetern används ibland för små ytor, särskilt vid materialprovning och i vissa europeiska tekniska standarder för beläggningar och ytbehandling.
Utanför dessa nischer förekommer decimetern mest i undervisningen, där hela följden av förleder demonstreras, och i omräkningstabeller. Vissa länder har historiskt använt den för skostorlekar och för textilmått.
Akvariers och tankars volym visar samma samband i praktiken. En tank på fem gånger tre gånger fyra decimeter rymmer sextio kubikdecimeter, alltså sextio liter, och räkningen går att göra utan omräkningsfaktorer. Det är just den praktiska fördel metersystemet var tänkt att ge, och decimetern är den längd där volym i liter och längd i hela enheter går ihop som snyggast.
Skandinavien är undantaget från detta allmänna försummande. De som talar svenska, norska och danska brukar decimetern i vanligt samtal och anger storleken på en fisk, en hylla eller ett snöfall i decimeter där en fransk- eller tysktalande skulle säga tiotals centimeter. Skolorna där lär ut den vid sidan av centimetern och metern i stället för att hoppa över den, och linjaler är graderade därefter. Vanan påminner om att vilka prefix som känns naturliga är en fråga om sedvänja och inte om logik: enhetssystemet erbjuder hela stegen, och varje språkgemenskap har stillsamt slagit sig ner på de pinnar den finner bekväma.
En decimeter motsvarar 10 centimeter, 100 millimeter eller 0,1 meter. Det är ungefär 3,937 tum, något mindre än fyra tum.