| Terapascal (TPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|
| 1 Terapascal | 100000000000000 cPa |
| 2 Terapascal | 200000000000000 cPa |
| 3 Terapascal | 300000000000000 cPa |
| 4 Terapascal | 400000000000000 cPa |
| 5 Terapascal | 500000000000000 cPa |
| 10 Terapascal | 1 × 1015 cPa |
| 20 Terapascal | 2 × 1015 cPa |
| 25 Terapascal | 2.5 × 1015 cPa |
| 50 Terapascal | 5 × 1015 cPa |
| 100 Terapascal | 1 × 1016 cPa |
| Referens | Terapascal (TPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 0.000000101325 TPa | 10132500 cPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.000000016 TPa | 1600000 cPa |
| A car tyre | 0.00000022 TPa | 22000000 cPa |
| A racing bicycle tyre | 0.0000006 TPa | 60000000 cPa |
Terapascalen är en tryckenhet på tusen gigapascal, skriven TPa. Det är tio miljoner bar. Ingenting som ingenjörer bygger arbetar vid detta tryck, och enheten hör i stället hemma i två helt skilda hörn av vetenskapen: styvheten hos de starkaste kända materialen och de stora planeternas inre.
Kolets nanostrukturer satte den på kartan. Ett enkelväggigt kolnanorör har en elasticitetsmodul nära en terapascal, och ett ark grafen detsamma, vilket gör dem till de styvaste material som någonsin uppmätts i förhållande till sin vikt. Diamanten, länge måttstocken, ligger på 1,2 terapascal. De tre talen är skälet till att enheten över huvud taget dyker upp i materialläran.
Styvhet på denna nivå är inte detsamma som hållfasthet. Ett nanorör motstår sträckning oerhört, men en verklig fiber gjord av många av dem brister vid en långt lägre spänning, eftersom rören glider förbi varandra. Att förväxla en modul på en terapascal med en brotthållfasthet på en terapascal hör till de vanligaste felen i populära framställningar av dessa material.
Planeternas inre når verkliga terapascaltryck. Jupiters mitt uppskattas till tre eller fyra terapascal, och kärnorna i större gasjättar ännu högre. Under sådana villkor beter sig väte som en metall, och det är detta som alstrar planetens magnetfält, så enheten beskriver ett materietillstånd och inte en last på ett bärverk.
Laboratorier når den numera kortvarigt. Laserdriven chockkompression och pulsade magnetmetoder driver prover in i terapascalområdet under nanosekunder i taget, tillräckligt länge för att registrera hur ett materials täthet och struktur svarar. De försöken är det enda direkta belägg som finns om materia under förhållandena inuti jätteplaneter.
Som storleksordning är en terapascal tio miljoner gånger lufttrycket och omkring tre gånger trycket i jordens mitt. Talet upphör att vara något en människa kan känna och blir en beskrivning av vad atomer gör när de pressas så nära varandra att deras kemi ändras.
En terapascal motsvarar 1 000 000 000 000 pascal, 1000 gigapascal, 10 000 000 bar eller ungefär 145 miljoner pund per kvadrattum.
Centipascalen är en tryckenhet på en hundradels pascal. Beteckningen är cPa. Den är en fullt giltig metrisk sammansättning som nästan ingen skriver, och att förstå varför den är oanvänd säger mer om hur tryck faktiskt antecknas än en lista över tillämpningar någonsin kunde.
Förstavelsen centi har en stor framgång bakom sig, centimetern, och den framgången kom av meterns mänskliga skala. En meter är för lång för en handbredd och en millimeter för kort, så centimetern fyllde en verklig lucka. Trycket har ingen jämförbar lucka. Pascalen är redan så liten att en ytterligare delning ger tal som inget instrument i vanligt bruk kan skilja ut.
En centipascal är hundradelen av trycket från ett pappersark på ett bord. Det är tryckskillnaden över en millimeter luft, eller ungefär vad ett sandkorn utövar utbrett över en nagel. Ingenting inom teknik, meteorologi eller byggnadspraktik behöver den finheten: täthetsprov körs vid femtio pascal, ventilation vid några hundra och vädret vid tiotusentals.
Där tryck mindre än en pascal verkligen räknas — akustiken och vakuumarbetet — hoppar bruket rakt till millipascalen och mikropascalen, eftersom de passar in i den tusenstegsstege som resten av mätsystemet använder. Ett ljudtryck på 20 millipascal skrivs så och inte som 2 centipascal, fastän de två är samma sak, därför att allt omkring det på sidan står i tusenstegsenheter.
Enheten är likväl väl definierad, och det är metersystemet som fungerar som det tänktes. Varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett cPa kan ändå tyda det på fläcken enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle kräva en tabell; ett utan dem kräver bara regeln.
Enstaka uppträdanden sker ändå. Äldre instrumenthandböcker använder den ibland, någon nationell standard nämner den i förbigående, och ett fåtal fackområden tar upp den lokalt när deras tal råkar hamna mellan ett och hundra i den enheten. En omvandlare måste kunna hantera den just för de fallen.
En centipascal motsvarar 0,01 pascal, 10 millipascal, 0,1 decipascal eller ungefär 0,00000145 pund per kvadrattum.