| Sekunder (s) | Mikrosekunder (µs) |
|---|---|
| 1 Sekund | 1000000 µs |
| 2 Sekunder | 2000000 µs |
| 3 Sekunder | 3000000 µs |
| 4 Sekunder | 4000000 µs |
| 5 Sekunder | 5000000 µs |
| 10 Sekunder | 10000000 µs |
| 20 Sekunder | 20000000 µs |
| 25 Sekunder | 25000000 µs |
| 50 Sekunder | 50000000 µs |
| 100 Sekunder | 100000000 µs |
| Referens | Sekunder (s) | Mikrosekunder (µs) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.1 s | 100000 µs |
| One heartbeat at rest | 0.83 s | 830000 µs |
| Half of a football match | 2700 s | 2.7 × 109 µs |
| A full day | 86400 s | 8.64 × 1010 µs |
Sekunden är tidens basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är s. Den definieras genom att frekvensen för cesium 133:s hyperfinövergång fastställs till exakt 9 192 631 770 svängningar per sekund, så en sekund är varaktigheten av det antalet svängningar.
Namnet bevarar en indelning som i praktiken inte längre finns. Medeltida astronomer delade timmen i sextio minutae primae, första små delar, och var och en av dem i sextio minutae secundae, andra små delar. Svenskan behöll den första som minut och den andra som sekund och lämnade därmed ordningstalet kvar i namnet på en enhet som nästan ingen uppfattar som ett ordningstal.
Under större delen av historien definierades sekunden utifrån jordens rotation, som en 86 400-del av ett medelsoldygn. Den definitionen föll så snart klockorna blev bättre än planeten: jordens rotation är oregelbunden, den bromsas över sekler av tidvattenfriktion och vaggar på kortare tidsskalor. Den atomära definitionen från 1967 kapade bandet, och därför skjuts skottsekunder ibland in för att hålla den civila tiden i takt med solen.
Alla andra tidsenheter vilar nu på den, och sekunden bär också upp merparten av resten av SI. Metern definieras genom ljusets hastighet i meter per sekund, kilogrammet genom Plancks konstant, som bär en sekund i sina enheter, och amperen genom elementarladdningen per sekund. Cesiumfontänklockor realiserar enheten till några delar på tio upphöjt till sexton, och optiska klockor gör numera ännu bättre.
Eftersom atomur håller tiden bättre än planeten gör måste de två jämkas samman. Jordens rotation saktar oregelbundet, så ett dygn är i dag en eller två millisekunder längre än 86 400 atomsekunder, och skillnaden hopar sig. Sedan 1972 har svaret varit skottsekunden: en extra sekund inskjuten i slutet av en juni eller december, tillkännagiven månader i förväg, vilket har skett tjugosju gånger. Datorsystem hanterar den upprepade tidsstämpeln så illa att driftstopp har spårats till den, och år 2022 röstade världens metrologiorgan för att överge bruket senast 2035 och i stället låta den borgerliga tiden glida från soltiden.
En sekund motsvarar 1000 millisekunder, en sextiondels minut eller ungefär 0,000277778 timmar.
Mikrosekunden är en tidsenhet som motsvarar en miljondels sekund, eller en tusendels millisekund. Beteckningen är µs, skriven med den grekiska bokstaven my, och formen us förekommer där det tecknet är obekvämt att skriva.
Den ligger helt under tröskeln för mänsklig erfarenhet. Ingenting som en människa gör eller förnimmer sker på den här skalan, och enheten tillhör därför helt och hållet instrumenten. Ljuset färdas ungefär trehundra meter på en mikrosekund, ungefär längden av tre fotbollsplaner, vilket lägger ett fast golv för hur snabbt en signal kan korsa ett rum, ett kretskort eller en kontinent.
Satellitnavigering hänger på att den mäts noggrant. En mottagare räknar ut sin position utifrån ankomsttiderna för signaler från flera satelliter, och ett fel på en mikrosekund i den tidmätningen ger ett positionsfel på omkring trehundra meter. Därför bär satelliterna atomur, och därför korrigerar systemet för relativistiska effekter: uren i omloppsbana går mätbart fortare än ur på marken, med omkring trettioåtta mikrosekunder per dygn, och utan den korrektionen skulle navigeringen driva flera kilometer på några timmar.
Elektroniken arbetar bekvämt på den här skalan. Kopplingstiden hos en effekttransistor, pulsbredden i radar, intervallet mellan sampel vid snabb datainsamling och svarstiden hos en analog-digitalomvandlare anges alla i mikrosekunder. En mikrokontroller på en megahertz fullbordar en instruktionscykel per mikrosekund, vilket gör enheten till den naturliga valutan för tidsstyrning i inbyggda system.
Fysik och kemi använder den för förlopp som är snabba men inte extrema. Myoner som bildas i den höga atmosfären har en medellivstid på omkring 2,2 mikrosekunder, och redan det att de når marken är ett direkt experimentellt belägg för tidsdilatationen. Även vissa fluorescensavklingningar, gasfasreaktioner och stötvågsfenomen ligger i det här området.
Ljudtekniken möter den vid digital sampling. Vid den gängse takten 44 100 sampel per sekund varar ett sampel omkring 22,7 mikrosekunder, och det tidsfladder som försämrar omvandlarens prestanda mäts i bråkdelar av det.
En mikrosekund motsvarar 0,000001 sekunder, 0,001 millisekunder eller 1000 nanosekunder.