| Referens | Pounds (lb) | Kilogram (kg) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.0110231 lb | 0.005 kg |
| One litre of water | 2.20462 lb | 1 kg |
| Average adult human | 154.324 lb | 70 kg |
| A small car | 3086.47 lb | 1400 kg |
Pundet är en massenhet som motsvarar exakt 0,45359237 kilogram. Dess beteckning är lb, av latinets libra. Det är USA:s huvudsakliga massenhet och används alltjämt i stor utsträckning i Storbritannien för kroppsvikt och livsmedel.
Det exakta värdet härrör från den internationella yard- och pundöverenskommelsen från 1959, där USA, Storbritannien, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika enades om en enda definition för bägge enheterna. Dessförinnan skilde sig det amerikanska och det brittiska pundet något åt, vilket var hanterligt i handeln men ohållbart i tekniken, när flygplan och ammunition byggdes efter gemensamma ritningar. Att definiera pundet utifrån kilogrammet, och inte tvärtom, gjorde tyst imperiesystemet till en avledning av det metriska.
Förkortningen lb påminner om det romerska libra pondo, ett pund i vikt; engelskan tog ordet pound och beteckningen från var sin hälft av uttrycket. Samma libra gav pundet sterling dess namn och gamla tecken, och därför delar en valuta och en vikt ett ord.
Amerikansk vardag är tät av enheten. Kroppsvikt, lösviktsvaror, kött, mjöl och socker, frakt och gymutrustning anges i pund. Viktklassidrotter sätter gränserna i pund, och spädbarns födelsevikt anges i pund och ounce. I Storbritannien överlever pundet socialt snarare än kommersiellt: butiker säljer i kilogram medan folk fortfarande beskriver sin egen vikt i stone och pund.
Ett andra pund vållar oändligt besvär inom tekniken. Pundkraften är tyngden av ett pund massa vid normal tyngdacceleration, omkring 4,448 newton, och den skrivs med samma förkortning i det mesta av amerikansk praxis. Då kraft är massa gånger acceleration kräver ett urskillningslöst bruk av båda en omräkningskonstant, och generationer av läroböcker har löst det antingen genom att införa slugen — den massa som en pundkraft accelererar med en fot per sekundkvadrat, omkring 14,59 kilogram — eller genom att släpa en faktor 32,174 genom varje beräkning. Ingetdera är elegant, och just den förvirringen är det starkaste praktiska skäl metersystemet någonsin haft för sig.
Ett pund motsvarar exakt 0,45359237 kilogram, 16 ounce eller 7000 grain.
Kilogrammet är massans basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är kg. Det är den enda basenheten vars namn bär ett prefix, ett arv från det tidiga metersystemet som aldrig har städats undan.
I mer än ett sekel definierades kilogrammet av ett enda föremål: en cylinder av platina och iridium förvarad vid Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris. Fyrtio officiella kopior delades ut till medlemsstaterna och jämfördes med prototypen med långa mellanrum. Jämförelserna visade en långsam avvikelse på flera tiotals mikrogram mellan prototypen och kopiorna under hundra år, utan att det gick att säga vilken som förändrats. En enhet som bara kunde definieras av ett föremål ingen kunde kontrollera var pinsam för ett system byggt på reproducerbarhet.
Omdefinieringen trädde i kraft den 20 maj 2019. Kilogrammet fastställs nu genom att Plancks konstant ges ett exakt värde, 6,62607015 gånger tio upphöjt till minus trettiofyra joulesekunder, vilket binder massan till tid och längd genom kvantmekaniken. I praktiken sker realiseringen med en Kibblevåg, som väger en massa mot en elektromagnetisk kraft vars storlek är känd i elektriska termer, eller genom att räkna atomerna i en nästan perfekt kiselsfär. Varje väl utrustat laboratorium kan i dag realisera enheten på egen hand.
Vardagen berörs inte av något av detta. Kroppsvikt, matvaror, bagagegränser, frakt och massidan i nästan varje ingenjörsberäkning anges i kilogram, och den internationella prototypen ligger kvar i sitt valv som ett historiskt föremål snarare än som en definition.
Att förverkliga den nya bestämningen kräver ett instrument i stället för ett föremål. En Kibblevåg håller en massa mot en elektromagnetisk kraft vars värde följer av Plancks konstant och jämför så mekanisk och elektrisk effekt direkt, och en andra metod räknar atomerna i en nästan fulländad kula av kisel-28 vars diameter och gitteravstånd är kända till några delar på en miljard. De två vägarna stämmer inom ett tjugotal mikrogram per kilogram, och varje laboratorium som bygger en kan i dag tillverka sin egen primärnormal. Det är den praktiska vinsten med ändringen: massa behöver inte längre spåras till en enda cylinder i ett valv, och ingen olycka med den kan rubba enheten.
Ett kilogram motsvarar 1000 gram, ungefär 2,20462 pund eller cirka 35,274 ounce.