| Ljusår (ly) | Ångström (Å) |
|---|---|
| 1 Ljusår | 9.46073047258 × 1025 Å |
| 2 Ljusår | 1.89214609452 × 1026 Å |
| 3 Ljusår | 2.83821914177 × 1026 Å |
| 4 Ljusår | 3.78429218903 × 1026 Å |
| 5 Ljusår | 4.73036523629 × 1026 Å |
| 10 Ljusår | 9.46073047258 × 1026 Å |
| 20 Ljusår | 1.89214609452 × 1027 Å |
| 25 Ljusår | 2.36518261815 × 1027 Å |
| 50 Ljusår | 4.73036523629 × 1027 Å |
| 100 Ljusår | 9.46073047258 × 1027 Å |
| Referens | Ljusår (ly) | Ångström (Å) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 3.13929 × 10-17 ly | 2.97 × 109 Å |
| Average adult human height | 1.7969 × 10-16 ly | 1.7 × 1010 Å |
| A football pitch (length) | 1.10985 × 10-14 ly | 1.05 × 1012 Å |
| A marathon | 4.46002 × 10-12 ly | 4.2195 × 1014 Å |
| Height of Mount Everest | 9.3534 × 10-13 ly | 8.849 × 1013 Å |
Ljusåret är den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under ett julianskt år, lika med exakt 9 460 730 472 580 800 meter, eller ungefär 9,46 biljoner kilometer. Beteckningen är ly.
Det är en enhet för avstånd och inte för tid, något som namnet skymmer och som orsakar en envis förvirring. Exaktheten följer av två definierade storheter: ljusets hastighet är fastställd till 299 792 458 meter per sekund, och ett julianskt år definieras som exakt 365,25 dygn om 86 400 sekunder. Produkten av de två ger ett tal helt utan mätosäkerhet.
Enhetens tjusning är att den gör ljusets ändliga hastighet påtaglig. Att betrakta ett objekt tolv ljusår bort innebär att se det som det var för tolv år sedan, och den fördröjningen är ingen kuriositet utan grunden för den observerande kosmologin. De mest avlägsna galaxer som observerats ligger miljarder ljusår bort, så teleskop är i praktiken instrument för att blicka in i det förflutna.
Näraliggande avstånd ter sig blygsamma i enhetens skala. Proxima Centauri, solens närmaste stjärna, ligger 4,25 ljusår bort. Sirius 8,6. Vintergatans centrum ligger omkring 26 000 ljusår från jorden, och galaxen sträcker sig över ungefär 100 000. Andromedagalaxen befinner sig omkring 2,5 miljoner ljusår bort och syns för blotta ögat från en mörk plats, vilket gör den till det mest avlägsna föremål de flesta någonsin kommer att se direkt.
Yrkesastronomer föredrar i allmänhet parsec, som följer naturligt av parallaxmätning, och tidskrifter anger avstånd i parsec, kiloparsec och megaparsec. Ljusåret dominerar i populärt skrivande därför att det inte kräver någon förklaring utöver ljusets hastighet.
Besläktade enheter följer samma princip i mindre skala. Ljussekunden, omkring 300 000 kilometer, ligger nära avståndet jorden–månen, och radioingenjörer använder ljusnanosekunden, ungefär 30 centimeter, när de resonerar om signalens utbredning i en kabel. Ljusminuten och ljustimmen förekommer ibland i beskrivningar av det yttre solsystemet.
Ett ljusår motsvarar 63 241 astronomiska enheter, ungefär 0,3066 parsec eller 9,4607 biljoner kilometer.
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.